Matsmältningsorgan och ämnesomsättning

Betain

Oralt pulver Vitt fritt finfördelat pulver.

1 g pulver innehåller 1 g betain vattenfritt. Tre doseringsskedar mäter upp 1 g, 150 mg och 100 mg betain vattenfritt.

Kompletterande behandling av homocystinuri, som innefattar brister eller defekter i: • cystationinbetasyntas (CBS), • 5,10-metylen-tetrahydrofolatreduktas (MTHFR), • kobalamin-cofaktor-metabolism (cbl). Cystadane ska användas som ett tillägg till andra terapier såsom vitamin B6 (pyridoxin), vitamin B12 (kobalamin), folat och specialkost.

Behandling med Cystadane bör övervakas av en läkare med erfarenhet av behandling av patienter med homocystinuri. Den rekommenderade totala dagliga dosen för vuxna och barn över 10 år är 6 g per dag gett oralt i uppdelade doser om 3 g två gånger dagligen. Dostitrering kan dock vara att föredra hos barn. För barn under 10 år är den vanligtvis effektiva dosregimen 100 mg/kg/dag uppdelat på 2 doser dagligen; att öka frekvensen till mer än två gånger dagligen och/eller dosen till mer än 150 mg/kg/dag förbättrar inte den homocysteinsänkande effekten. Använding vid nedsatt lever- eller njurfunktion Erfarenhet av betainbehandling hos patienter med njurinsufficiens eller icke-alkoholbetingad leversteatos har visat att det inte är nödvändigt att anpassa dosregimen av Cystadane. Burken bör skakas lätt innan den öppnas. Tre doseringsskedar medföljer vilka mäter upp antingen 100 mg, 150 mg eller 1 g betain vattenfritt. Det rekommenderas att man ur förpackningen tar en rågad doseringssked och sedan drar ett föremål med en plan yta (tex en kniv) över doseringsskeden. Detta ger följande doser: liten sked 100 mg, medelstor sked 150 mg och stor sked 1 g betain vattenfritt. Pulvret ska blandas med vatten, juice, mjölk, modersmjölksersättning eller mat tills det är helt upplöst och ska intas direkt efter blandning. Terapeutisk övervakning: Målet med behandlingen är att hålla plasmanivåerna av totalt homocystein under 15 µM eller så lågt som möjligt. Steady-state uppnås vanligtvis inom en månad.

Överkänslighet mot betain.

Mindre vanliga fall av svåra cerebrala ödem och hypermetioninemi rapporterades inom 2 veckor upp till 6 månader efter påbörjad betainbehandling (se Fientlig Reaktions). Fullständig återhämtning skedde efter avslutad behandling: - Nivåerna av plasmametionin bör övervakas i början av behandlingen och sedan periodvis. Koncentrationerna av plasmametionin bör hållas under 1000 µM. - Om det uppkommer några symtom på cerebralt ödem såsom morgonhuvudvärk med kräkningar och/eller synförändringar, bör nivåerna av plasmametionin samt kosthållningen kontrolleras och behandling med Cystadane avbrytas. - Om symtom på cerebralt ödem återkommer efter att behandlingen har satts in på nytt bör betainbehandling avslutas för obegränsad tid. För att minimera riskerna av potentiella läkemedelsinteraktioner bör man låta det gå 30 minuter mellan intag av betain och blandningar av aminosyror och/eller läkemedel som innehåller vigabatrin och GABA-analoger (se Interaktioners).

Inga interaktionsstudier har utförts. Baserat på in vitro-data så kan betain eventuellt interagera med aminosyreblandningar och/eller läkemedel som innehåller vigabatrin och GABA-analoger. Graviditet Data från ett begränsat antal (7) graviditeter tyder inte på skadliga händelser av betain på graviditeten eller fostrets/det nyfödda barnets hälsa. Andra epidemiologiska data av betydelse saknas. Reproduktionsstudier på djur har inte utförts. Under graviditeten skulle administrering av betain som tillägg till pyridoxin, folat, antikoagulantia och kosthållning under noggrann övervakning av plasmahomocystein vara kompatibelt med ett bra utfall för moder och foster. Cystadane skall dock användas under graviditet endast då det är absolut nödvändigt. Amning Det är inte känt huruvida betain utsöndras i modersmjölk (dess prekursor-metabolit, kolin, förekommer dock i höga nivåer i modersmjölk). På grund av att data saknas skall förskrivning av Cystadane till ammande kvinnor ske med försiktighet.

Erfarenhet grundad på ca 1000 patienter som exponerats för betain. Rapporterade biverkningar listas nedan, efter organsystemklass och frekvens. Frekvenserna definieras som: mycket vanlig (=1/10), vanlig (=1/100, <1/10), mindre vanlig (=1/1,000, <1/100), sällsynt (=1/10,000, <1/1,000), mycket sällsynt (<1/10,000). Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad. Metabolism och nutrition - Mindre vanlig: anorexi. Psykiska störningar - Mindre vanlig: upprördhet, depression, irritabilitet, personlighetsstörning, sömnstörning. Centrala och perifera nervsystemet Mindre vanlig: hjärnödem*. Magtarmkanalen - Mindre vanlig: tandsjukdomar, diarré, glossit, illamående, magbesvär, kräkningar. Hud och subkutan vävnad - Mindre vanlig: håravfall, nässelfeber, avvikande kroppslukt. Njurar och urinvägar - Mindre vanlig: urininkontinens. Undersökningar Mycket vanlig: ökad mängd metionin i blodet* *Mindre vanliga fall av svårt cerebralt ödem och hypermetioninemi rapporterades inom 2 veckor till 6 månader efter påbörjad behandling med betain, med fullständig återhämtning efter avslutad behandling. Hos dessa patienter såg man kraftiga förhöjningar av plasmametioninnivåerna, från 1 000 till 3000 µM. Eftersom cerebralt ödem även har rapporterats hos patienter med hypermetioninemi, har man antagit att sekundär hypermetioninemi orsakad av betainbehandling kan vara en möjlig verkningsmekanism. För särskilda rekommendationer, se Special Försiktighetsåtgärd.

Orphan Europe

09 January 2008